Vilka ämnen får man betyg i
Skolbetyg i Sverige har sett olika ut genom åren. På läroverken infördes en fyrgradig betygsskala där betygen sattes i förhållande till hur väl eleven klarat kursplanen. I läroverken fick eleverna även betyg i uppförande :. I folkskolan infördes en sjugradig skala av bokstavsbetyg. Betygsskalan infördes även i läroverken. Betygsstegen var följande: [ 2 ].
Denna betygsskala tillämpades för studentexamensbetyg i Sverige fram till och med avgångsklasserna från vårterminen I dessa skolformer gavs även betyg i Ordning och Uppförande , där standardbetyget var A medan "nedsatt sedebetyg" oftast motsvarades av B i Ordning. Nedsatt sedebetyg kombinerades i extra allvarliga fall brottslighet eller allvarligare kränkning av skolans regler med relegering.
Sätta betyg i gymnasieskolan
För att bli flyttad till högre årskurs krävdes godkända betyg i samtliga ämnen. I samband med höstterminsstarten fanns möjlighet att flyttningspröva för att bli godkänd i de ämnen där eleven var underkänd. Efter 30 års utredning infördes i års grundskola och i års gymnasium och fackskola en femgradig relativ betygsskala. Dessutom togs betygen under den här perioden bort från de lägre årskurserna i grundskolan och ersattes av kvartssamtal.
Betyg och meritpoäng för studier efter gymnasieskolan
Från talet gavs betyg endast i årskurserna 8 och 9, för övriga årskurser gavs varken betyg eller skriftliga omdömen. Avsikten var enligt förordningen att betygen för samtliga elever i landet som läste en viss ämneskurs skulle fördelas så här:. Detta baserades på den kritiserade [ 3 ] hypotesen att elevernas prestationer från ett stort antal sammanvägda uppgifter för en stor grupp elever fördelar sig enligt en normalfördelning.
Betygen räknades ut som standardpoäng , med medelvärdet 3,0 och standardavvikelsen 1,0 hos betygen. För att uppnå målet att jämföra samtliga elever i hela landet, anordnades i vissa ämnen och årskurser standardprov i grundskolan och centralprov i gymnasiet och fackskolan. I övriga ämnen uppmanades lärarna att följa samma betygsfördelning som klassens elever fick i dessa centralt anordnade prov.
Ämnen, poäng och betyg
Den vanligaste missuppfattningen med de relativa betygen var att ovanstående poängfördelning skulle gälla i varje klass eller undervisningsgrupp. Det kunde också förekomma påståenden som "femmorna är slut", vilket bottnar i en missuppfattning om hur centralproven skulle hanteras lokalt. En följd av övergången från de sjugradiga bokstavsbetygen till den femgradiga skalan var att begreppet underkänd försvann.
Därmed ändrades också villkoren för att flytta till högre årskurs.
Meritpoäng
Den som i sitt årskursbetyg hade ett betygsmedeltal på 2,3 eller därunder, kunde kvarsättas om klasskonferensen så beslutade. Konferensen beslöt ofta att flyttning kunde ske, om eleven prövade med förbättrade resultat i ett eller ett par namngivna ämnen. Med tiden kom betyget ett och många gånger även betyget två att betraktas som underkänt fast detta aldrig varit avsikten.
Den femgradiga betygsskalan innebar ofta att man på många skolor använde ett informellt, muntligt betygssystem där lärarna satte plus- eller minustecken efter betygen. Efter jämförelsevis kort utredningstid ersattes det relativa betygssystemet med ett målrelaterat betygssystem.
Ett nytt betygssystem infördes samtidigt som läroplanen för det obligatoriska skolväsendet år blev gällande Lpo I Grundskoleförordningens kapitel sju som handlar om betyg är det reglerat vad som gäller för betyg. Eleverna i svensk grundskola fick under denna period betyg från år 8 och till och med när skolplikten upphör. Skolplikten upphörde vid utgången av vårterminen det kalenderår då eleven fyller 16 år.
I årskurs 8 och vid höstterminens slut i år 9 fick eleverna terminsbetyg och vid vårterminens slut i årskurs 9 fick de ett slutbetyg vilket betyder att eleverna fick betyg fyra gånger under sin grundskoletid. Undantaget var elever som gått om en årskurs eller har sen skolstart. I grundskolan fanns inte, de jure , betyget icke godkänd IG till skillnad från i gymnasieskolan.
I sådana fall då en elev inte nådde målen för grundskolans sista år utformades ett skriftligt omdöme om elevens kunskapsutveckling i ämnet eller ämnesblocket vilket bifogades i slutbetyget eller så nådde inte eleven kriterierna för betyget G.