Hur firar man påsk i kuba
Påsken är den största högtiden under det kristna kyrkoåret och firas till minne av att Jesus enligt Nya Testamentet led, dog och uppstod för att var och en som tror på honom skulle bli förlåten för sina synder och få evigt liv. Högtidens svenska namn kommer också från dess hebreiska namn "פֶּסַח" pesach , vilket betyder "passera" eller "gå förbi" och tydligast pekar på den judiska innebörden av högtiden.
Det engelska ordet easter och tyskans Ostern kommer av den germanska fruktbarhetsgudinnan Ēostre. Gemensamma regler inom kristendomen för att bestämma vilken kalenderdag påskdagen infaller på anses av tradition ha uppstått vid det första konciliet i Nicaea år Regeln säger att påskdagen infaller den första söndagen efter den första ecklesiastiska fullmånen som infaller på eller efter 21 mars.
I Sverige har samma regler använts för att bestämma när påsken infaller sedan Veckan innan påskhelgen kallas stilla veckan och veckan efter påskveckan. I hela den kristna världen är påsken en familjehögtid där dekorerade påskägg är ett tema. Ägg är en förkristen symbol för livets återfödelse under våren, och är mycket ovanligt i gudstjänstlokaler, men har även tolkats som symbol för Kristi pånyttfödelse och för den tomma graven.
Ätandet av ägg var dessutom en följd av den ansamlade mängden ägg under fastan som i kristen tradition firas 40 dagar innan påsken.
Påsk i Latinamerika
Inom protestantisk ursprungligen tysk tradition berättas sagor om att påskharen har placerat ut påskägg fyllda med godis till barn som har varit snälla, och som barnen får leta efter. I vissa länder dekoreras hemmet med påskris , i Sverige med fjädrar. I Sverige och Finland klär barn ut sig till påskkärringar och knackar på hos grannar för att be om godis. I Finland är memma och pasha traditionella påskrätter.
Kuba – Kultur
I Österbotten har det varit tradition att tända stora påskbrasor på påsklördagen. Den judiska påsken, pesach har sitt ursprung i det osyrade brödets högtid då man åt osyrat ojäst bröd i skördeperiodens början och herdarnas våroffer då varje familj åt av ett lamm. Dessa fester har kommit att knytas till berättelser om uttåget ur Egypten cirka talet f. Ända fram till templets fall år 70 e.
Idag har påsklammet ersatts med den så kallade seder -måltiden, där de olika rätterna har symbolisk betydelse och där den yngste sonen ställer frågor om högtiden som fadern besvarar. Under Pesach äter man endast osyrat bröd, matza , eftersom man vid flykten från Egypten inte hann låta brödet jäsa, och högtiden kallas även "det osyrade brödets högtid". I Gamla Testamentet, andra Moseboken , står: Ni skall fira det osyrade brödets högtid, därför att det var just den dagen som jag förde era härar ut ur Egypten.
I släkte efter släkte skall det vara en oföränderlig ordning att ni firar denna dag. Från kvällen den fjortonde dagen i första månaden till kvällen den tjugoförsta dagen skall ni äta osyrat bröd. Det var under den judiska Pesach-högtiden som Jesus från Nasaret red in i Jerusalem. Inom kristendomen firas påsken till minne av Jesu lidande, död och uppståndelse, samt till de tal han höll.
Firandet föregås av den så kallade stilla veckan vilken börjar med palmsöndagen , dymmelonsdagen , skärtorsdagen och långfredagen och slutar med påskafton. Påskveckan inleds med påskdagen. Den viktigaste gudstjänsten är av tradition påsknattens , då också dop eller doplöftesförnyelse kan äga rum den har återinförts i den romersk-katolska kyrkan och i många andra kyrkor under talet.
Påskfirandet förr och idag: Historia - SO-rummet
Gudstjänsterna under påsken innehåller det liturgiska firandet av att Jesus från Nasaret , Jesus Kristus , efter döden på korset påstås ha uppstått från de döda. Denna övertygelse är en gemensam och grundläggande bas i trossystemet för de rörelser som bekänner sig till Kristus och till kristendomen. Tron på treenighetsläran , det vill säga att Fadern , Sonen och Anden är ett enda väsen är en doktrin med mycket stor utbredning bland de kristna kyrkorna, men det finns även rörelser som betecknar sig själva som kristna och som inte delar denna tro jämför med antitrinitarism.
Enligt den judiska kalendern , som är en lunisolarkalender , firas högtiden pesach den e dagen i vårmånaden Nisan , när det blir fullmåne.
De kristna började snart att flytta påskfirandet till påföljande söndag, den dag de menar att Jesus uppstod. Ofta hänvisar man till att det vid det första konciliet i Nicaea år skulle ha beslutats om att påskdagen skall infalla första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen , men detta finns dock inte bevarat i de protokoll som finns efter kyrkomötet [ 5 ].
Eftersom vårdagjämningen kan infalla på olika kalenderdatum beroende på vilken tidszon man befinner sig i är det 21 mars som används för att beräkna påsken. På samma sätt är det inte den astronomiska fullmånen som används utan en fullmåne som beräknas med hjälp av tabeller kallas den ecklesiastiska fullmånen. Alltså infaller påskdagen på söndagen närmast efter den ecklesiastiska fullmåne som infaller på eller efter 21 mars.