Inte en sparv faller till marken
The world is a confusing place right now.
Älskar Gud alla lika mycket?
We believe that faithful proclamation of the gospel is what our hostile and disoriented world needs. Do you believe that too? Help TGC bring biblical wisdom to the confusing issues across the world by making a gift to our international work. En av de vanligaste teologiska frågor jag får som pastor och professor lyder ungefär så här: Älskar Gud alla på samma sätt?
Med andra ord, älskade han Nero till samma grad som Billy Graham?
Ett upprop för djuren
Älskar han de som förkastar honom på samma sätt som han älskar sina återlösta barn? Är det verkligen så att Gud hatar synden, men älskar syndaren? Jag har hört alltför många förenklade svar på denna komplexa fråga. Historiskt sett har ett teologiskt läger svarat med ett tveklöst ja, medan det från annat håll kommit ett tveklöst nej. Men det är de små detaljerna som gör det.
Är Johannes tolkningsglasögonen för alla andra verser? Det mest noggranna, nyanserade och robust bibliska svar jag sett finns att läsa i Don Carsons bok Guds kärlek — en liten bok om en svår lära. Carson identifierar fem olika sätt som Skriften talar om Guds kärlek. Guds intratrinitariska kärlek utmärker inte bara kristen monoteism från alla andra monoteistiska trossystem, utan hänger på överraskande sätt ihop med uppenbarelsen och återlösningen.
Johannesevangeliet är särskilt rikt på detta tema t. Joh ; Denna intratrinitariska kärlek uttrycks i ett förhållande av fullkomlighet mellan Fadern och Sonen, som från båda håll är obefläckat av synd.
Bibelns Tidlösa Budskap
Men hur mycket denna intratrinitariska kärlek än tjänar som modell för den kärlek som ska utväxlas mellan Jesus och hans efterföljare, finns det ingen bemärkelse i vilken Faderns kärlek friköper Sonen, eller där Sonens kärlek uttrycks i ett förhållande av utdelad och mottagen förlåtelse. Detta uttryck för Guds kärlek är mycket värdefullt, men ett exklusivt fokus här tar alltför lite i beräkningen om hur Gud uppenbarar sig gentemot sina upproriska avbilder i vrede, kärlek och på korset.
Det här är produkten av en kärleksfull Skapare. Jesus målar upp en värld där Gud kläder gräset på ängen med vilda blommors härlighet, som visserligen ingen människa kanske har sett, men Gud. Lejonet ryter och tar sitt byte, men Gud föder det. Himlens fåglar finner föda och inte en sparv faller till marken utan den Allsmäktiges tillstånd Matt 6. Om det här inte var en välvillig försyn, en kärleksfull försyn, då är sensmoralen som Jesus vill poängtera — att denne Gud kan förtröstas på om att försörja sitt folk — oklar.
Gud älskade världen så att han gav sin Son Joh Alla förekomster av ordet i Johannesevangeliet tyder på motsatsen. Ordet står framförallt för den moraliska ordningen i frivilligt och lastbart uppror mot Gud. I Johannes ska Guds sändande kärlek beundras, inte för att den hålls fram mot en så stor sak som världen, utan en så ond sak; inte så här många människor, utan så här onda människor.
Viktigast av allt är att lärjungarna själva en gång hörde till världen men togs ur den t. Joh Guds kärlek till världen är inte en underkategori av hans kärlek till de utvalda. Guds särskilda, verkningsfulla, utväljande kärlek till sitt utvalda folk.
De utvalda kan vara hela Israels folk eller församlingen som kollektiv eller individer. I varje fall fäster Gud sin kärlek på sina utvalda på ett sätt han inte fäster sin kärlek på andra. Det slående med passager som Femte Moseboken är hur Israel jämförs med andra folk.