Behöver mammor full solljus

Fotosyntes är den process där växter och andra levande organismer tar hand om energi från solljus och lagrar energin i kemiska bindningar. Den vanligaste formen är kolsyreassimilation hos växter och cyanobakterier , som innebär att de under dagen tar in koldioxid , vatten och solenergi som de med hjälp av klorofyll omvandlar till syre och druvsocker. Syret och druvsockret använder de vid cellandningen och under natten när de avger koldioxid.

Fotosyntesen i växter försiggår i bladen vars celler har kloroplaster , som anses vara symbiotiska cyanobakterier. Ljusreaktionerna sker i anslutning till tylakoidernas fosfolipidmembraner, medan mörkerreaktionen äger rum i det vätskefyllda stromat.

Perenna växter Föredrar det amerikanska jordbruksdepartementets växthårdhetszoner 5 till 9, mammor trivs med fullt solljus.

Perenner för lerjord Behöver lavendel full sol?

Vårblommande perenner Vattna fleråriga mammor ofta, eftersom de behöver mycket vätsketillförsel och är mottagliga för att torka ut 3.

Fleråriga perenner Doftnäckros trivs i rikligt med solsken och kan tolerera måttlig skugga.

Fotosyntes utan syreproduktion anses vara en mer primitiv process och förekommer fortfarande hos bakterier [ 1 ]. Kemisk formel för koldioxidfixerande fotosyntes [ 2 ] :. Vissa bakterier, cyanobakterier , utnyttjar vatten vid fotosyntes, på samma sätt som växter.

Hur du på ett säkert sätt får D-vitamin från solljus

Andra fotoautotrofa bakterier klarar inte av detta, utan använder istället H 2 S svavelväte , som är en mer lättoxiderad förening [ 1 ]. Beskrivningen av den kemiska reaktionen är starkt förenklad jämfört med den faktiska processen som äger rum i kloroplasterna. Koldioxiden binds i själva verket genom en lång process med en rad katalysatorer och kemiska reaktioner i flera olika steg i mellanleden.

Denna reaktionssekvens kallas Calvin-cykeln.

Hur du på ett säkert sätt får D-vitamin från solljus

Antennpigment är de pigmentmolekyler som fångar in solljuset och transporterar vidare energin till klorofyll i närliggande reaktionscentra där fotosyntesen sker. De deltar inte i själva syntesen. Exempel på molekyler som kan fungera som antennpigment hos växter är klorofyll a , klorofyll b och karotener. Rödalger och cyanobakterier har fykobiliproteiner, och brunalger en karotenoid vid namn fukoxantol.

Fotosyntesen sker i särskilda strukturer, kloroplaster hos eukaryoter, som finns i växtcellerna. Kloroplasterna innesluts i ett dubbelt membran. Detta är ett av indicierna för att kloroplasterna en gång i tiden kan ha varit självständiga organismer. Prokaryoter har inte kloroplast. Den kemiska reaktionen som binder solljuset sker genom molekyler av klorofyll eller karotenoider som är gula till färgen som sitter på ytan av små membransäckar, tylakoider , inuti kloroplasterna.

Hos gröna växter finns klorofyll i två varianter, typ a och b , som absorberar något olika våglängder av ljus och har lite olika uppgifter i den kemiska processen. Hos alger och bakterier förekommer ytterligare varianter av klorofyll. Klorofyll är det ämne som ger växter deras gröna färg.

Fyra varma, en kall är regeln för att klä barn på vintern, mödrar måste veta

Ämnet spelar en avgörande roll i fotosyntesen, det vill säga växternas omvandling av koldioxid, vatten och energi till kolhydrater och syrgas. Klorofyllmolekylerna deltar inte i själva reaktionen utan fungerar som en sorts ljussamlande antenn. De tar upp det inkommande ljuset och överför energin till reaktionscentret. Klorofyll är en komplex molekyl som är uppbyggd kring en ring av organiska ämnen med en magnesiumatom i mitten och en sidokedja som består av en alkoholmolekyl fytol hos klorofyll typ a och b.

Grundstrukturen har vissa likheter med hemoglobin i blodet hos djur, men där finns en järnatom i mitten istället för magnesium.

Observera när du kompletterar med viktiga vitaminer och mineraler under graviditeten

Klorofyll finns i flera olika varianter. Typ a och b finns hos gröna växter. Typ c och d finns hos alger, medan bakterier som använder fotosyntes har många olika varianter av klorofyll. Klorofyll typ a och b absorberar olika våglängder av solljus. Klorofyll typ c och d absorberar blått ljus nm och rött ljus nm. Detta kan till exempel förklaras genom trädens löv som absorberar rött ljus på våren och sommaren, så att vi ser bladen som gröna.

I slutet av talet visade det sig att rött och blått ljus är effektiva vid fotosyntesen. Arkéer fotosyntiserar med proteinet bakteriorodopsin istället för klorofyll [ 4 ].