Skogspriser avverkning
Kostnaderna för drivning och skogsvård ökar marginellt mer än virkesvärdet, men kostnaderna för vägar och administration ökar kraftigt. Detta medför att skogsbruksindex för minskade med 0,1 indexenhet jämfört med Figur 1.
Kostnader för slutavverkning
Figur 1. Skogsbruksindexets utveckling under perioden till Med skogsbruksindex menas virkesvärdets relation till skogsbrukskostnaden. Figur 2. Kostnads- och intäktsutveckling på egen skog till nominella värden. Figur 3. Skogsbrukets nettotäckningsbidrag blå staplar under perioden till jämfört med det reala värdet om det utvecklats som producentprisindex för industrin i års penningvärde orange staplar.
Trots ökade skogsvårdskostnader och ökade drivningskostnader så minskar dessa kostnadsslags andel av skogsbrukskostnaden Figur 4. Tabell 1. Skogsbrukskostnader per avverkad m 3 fub under Avsaknaden av kostnader för skogsvård och vägar på rotköp och avverkningsuppdrag AU beror på att uppgifterna kommer från det virkesköpande företaget som inte kan förväntas ha kunskap om markägarnas kostnader.
Medelvirkesvärdet ökade från per m 3 fub notera att siffran för är reviderad till kr per m 3 fub Då andelen försvårade avverkningar var liten torde inte virkesvärdena i södra Sverige, till skillnad från de senaste åren, påverkats i någon större utsträckning av barkborreskadat virke.
Skogsbrukets kostnader och intäkter 2021
Priset för granmassaved redovisas bara av tillräckligt många respondenter i södra Sverige för att det ska gå att redovisa. Där var det kr per m 3 fub, med en vidaretransportkostnad på kr per m 3 fub. Granmassaved är ett regionalt sortiment vilket medför att priserna för barr- och granmassaved inte är jämförbara på landsdelsnivån. Tabell 2. Virkespriset fritt bilväg samt kostnaden för vidaretransport till industrin under De stora kostnadsökningarna i samhället har medfört fortsatt kraftiga ökningar av drivningskostnaderna.
Priser på skogsfastigheter
Kostnadsutvecklingen i gallring och föryngringsavverkning följer producentprisindexet väl sedan figur 5. Tabell 3. Antalet svarande som kunde särskilja dessa åtgärder är fortsatt lågt varför endast medeltal för hela landet gått att ta fram. Drivningskostnaden per m 3 fub i hyggesfritt skogsbruk ökade från kr år till kr år i medeltal för hela riket. Av detta var kr per m 3 fub direkt drivningskostnad och 24 kr per m 3 fub fördelade omkostnader.
I medeltal har medelstammens volym varit 0,18 m 3 fub under perioden —, medan den genomsnittligt uttagna volymen varit m 3 fub per ha. Detta återspeglar det faktum att de största rapporterade volymerna avverkade med hyggesfria metoder återfinns i norra Sverige. Kostnaderna, medelstammens volym och den uttagna volymen per ha varierar dock så mycket mellan de svarande att skillnaderna mellan åren inte är säkerställda.
Figur 5. Relativa kostnader för gallring grön linje och föryngringsavverkning blå linje för perioden till jämfört med producentprisindex svart linje. Detta är den lägsta noteringen sedan figur 6. De försvårade avverkningarna utgörs exempelvis av saneringshuggningar av barkborreangripna träd i Götaland och Svealand, och avverkning av stormfälld skog. Den högre drivningskostnaden är delvis en effekt av att de försvårade föryngringsavverkningarna hade en lägre medelstamsvolym 0,22 m 3 fub än ordinarie föryngringsavverkningar.
Försvårad gallring förekommer bara i södra Sverige. Allt för få respondenter har rapporterat försvårade gallring för att medeltal ska kunna rapporteras för