Hur ser ett kärnvapen
Hur sannolikt är det att Ryssland attackerar med kärnvapen
Sedan andra världskriget har vi litat på att kärnvapen skapar en terrorbalans som förhindrar ett tredje världskrig. Men i och med Rysslands anfallskrig i Ukraina har diskussionen om användning av kärnvapen igen aktualiserats. Hur allvarligt är egentligen kärnvapenhotet just nu? Svenska Yle har diskuterat saken med Erik Melander, professor i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet.
Enligt Melander har hotet om ett kärnvapenkrig vuxit i och med att hotet upprepats så många gånger och på grund av att kriget i Ukraina går så dåligt för Ryssland. Putin och den ryska ledningen har målat in sig ett hörn, vilket kan göra dem beredda att ta till riskfyllda åtgärder. Då skulle någon form av användning av kärnvapen kunna vara lösningen på det här, ur Putins perspektiv.
Experten: Så gör du vid en kärnvapenattack
Men det finns väldigt mycket som pratar emot det. Melander tror att en rysk användning av kärnvapen skulle leda till mycket hårda diplomatiska, militära och ekonomiska motåtgärder. I och med det skulle risken för att konflikten eskalerar öka, och i värsta fall skulle det sluta i ett totalt kärnvapenkrig.
Därefter skulle han bita sig fast vid makten med hjälp av propaganda och repression. Det här skulle vara mycket mindre riskfyllt för Putin och hans krets än att eskalera kriget med kärnvapen. Yle har utrett hur påståendet att Ryssland transporterar kärnvapen med tåg spred sig från uppdateringar på sociala medier till internationell media. Enligt expert kan man inte dra slutsatsen att Ryssland tänker använda kärnvapen i Ukraina.
Kärnvapen – Wikipedia
Melander säger att det finns orsak att vara väldigt bekymrad över det som händer i världen just nu och över det fruktansvärda kriget i Ukraina. Han tror att situationen där kan bli värre innan det blir bättre och hotet om kärnvapen är en del av det. Jag tror att risken är ganska låg. Det hjälper inte heller att ha ångest över situationen, i stället lönar det sig att försöka hålla huvudet kallt och göra det bästa enligt läget.
Enligt Melander är det en bra jämförelse, eftersom möjligheten att använda kärnvapen i krig faktiskt diskuteras på allvar just nu. Men jag tror risken för kärnvapenkrig var mycket större under Kubakrisen än den är nu, eftersom situationen då hade eskalerat mer. Melander säger att all diskussion om kärnvapenanvändning riskerar att normalisera kärnvapen till ett vapen bland andra och därmed urholka det tabu som finns kring att använda sig av dem.
Enligt honom kan hotet också bli mindre trovärdigt av att det upprepas många gånger utan att något händer. Och om båda tänker så här så ska de inte användas överhuvudtaget, det är det som är logiken med dem. Enligt professor Erik Melander ligger skillnaden i hur stor skada de gör och hur de används.
Svar på vanliga frågor om kärnvapen
Med så kallade taktiska kärnvapen är tanken att de skulle användas i någon taktisk situation på slagfältet för att slå till mot militära mål och för att påverka striderna. Det här i stället för att strategiskt slå till mot motståndarens hela civila resursbas. Risken som hela tiden finns i bakhuvudet är att en användning av något slags kärnvapen snabbt skulle leda till en eskalering av situationen, vilket skulle ha fullkomligt katastrofala konsekvenser.
En användning av kärnvapen i Ukraina skulle enligt Melander vara chockerande och exceptionellt på många sätt. Det skulle förändra den internationella politiken och hur vi tänker kring konflikter och kärnvapenanvändning. Men idéer som till exempel diskuterats i rysk militärlitteratur är att Ryssland skulle börja med att skjuta kärnvapen över havet eller till glest befolkade områden, där syftet främst skulle vara att skrämmas och inte att förstöra så mycket som möjligt.
Men det absolut mest fruktansvärda skulle vara om det användes som terrorvapen mot civila för att tvinga fram underkastelse från något land, så som de användes i Japan år För Ryssland kommer kärnvapen antagligen att vara väldigt viktiga framöver, säger Melander. Det här eftersom Rysslands konventionella militära styrka har visat sig vara lägre än många trodde och därmed har respekten för Ryssland som stormakt minskat.
Det här skulle vara en farlig utveckling. Risken för en stor militär konflikt i Europa har inte varit så här stor sedan kalla krigets slut och enligt Melander lever vi nu i en farligare värld än för tio år sedan. Dessutom uttalade sig de stora kärnvapenmakterna i vintras om att ett kärnvapenkrig inte får inträffa, eftersom ingen kan vinna ett kärnvapenkrig.