Trädgård utställning
Jan Bruegel d. Olja på ek. Trädgårdar har alltid fascinerat oss människor. De har använts av makthavare som paradplatser vid kungliga slott och herrgårdar.
Monet's Garden – The Immersive Experience
Att kunna presentera exotiska växter i trädgården var nästan lika viktigt som att bygga en omfattande samling av naturalia, artificialia och scientifica. Paviljonger och båthus uppfördes, labyrinter och ruiner ritades och skulpturverk, fontäner, urnor och möbler placerades ut för att skapa en helhetsupplevelse där besökaren kunde möta naturen på ett strukturerat sätt. Även trädgårdskonstens teori och trädgårdslitteratur såg dagens ljus.
Trädgårdsvyer blev ett naturligt motiv för konstnärer. Även enskilda blommor, frukter och andra växter som väckte stolthet och beundran, såsom pumpor, sparris, citron eller ananas, kunde t. Men trädgårdar har även varit viktiga ur ett vardagligt perspektiv. Att kunna odla morötter och potatis eller örter har bidragit till välmående på ett väldigt konkret sätt. I dag med ett alltmer bekymmersamt världsläge, spelar trädgården på nytt en stor roll, både ur nyttosynpunkt och som en plats för drömmar.
LARS LERIN – Så långt ljuset räcker
Trädgården är lika mycket en fysisk plats som en del av vår föreställningsvärld. Den här utställningen visade hur trädgårdarna har inspirerats oss genom olika århundraden, från medeltiden fram till våra dagar och hur trädgården verkligen kan tilltala alla våra sinnen. I utställningen visades drygt konst- och konsthantverksföremål — målningar, teckningar, skulptur och konsthantverk — merparten från Nationalmuseums samlingar.
Peter Frie och Emma Helle bjöds in för att bidra med samtidens kommentar till trädgården. Trädgården har många facetter, som rymmer både konst och natur, nytta och nöje. De har blandats i olika proportioner där man ofta rört sig i gränslandet mellan konst och natur. Ibland har det konstfulla haft en starkare närvaro medan det naturlika haft en större påverkan under andra skeden.
Trädgården som konstart arbetar med levande material, som inbegriper naturen självt och årstidsväxlingarna. Till sin karaktär är den därför dynamisk. Trädgården är en del av naturens kretslopp, den omvandlas, dör och förnyas. Trädgården, vare sig den konstfulla eller nyttiga, är inte detsamma som natur. Den har alltid varit gestaltad enligt en medveten tanke och plan. Ytterst kan man se trädgården som en önskan att återskapa Paradiset.
Renässansens kvadratiska och geometriskt utformade kvarter med en fontän i mitten var ett uttryck för detta. På samma sätt skulle man kunna uppfatta barockens lustträdgård som ett sätt att återupprätta vad som gått förlorat genom syndafallet. På ritbordet skulle Guds skapelse återuppstå med hjälp av passare och linjal.
Monet's Garden
Geometri och optik omsatte sedan arkitektens vision i praktiken. När människan under talet plötsligen insåg att hon själv kunde hota Naturen skedde en fullständig omvärdering. De mörka skogarna och kantiga bergen upplevdes inte längre som hotfulla. En jungfrulig natur, där människan ännu inte hunnit exploatera blev idealet och gjorde avtryck i landskapsparken. Den leksaksartade skalan och artificiella karaktären uppfattades till slut som så komisk att konst och natur efter gick olika vägar, en boskillnad som bestått.
Många av de frågor som ställts genom historien rörande människans relation till konst och natur har dock bestått och återkommit. Detta är väl synligt i samtidskonsten där både Paradiset och hotet mot naturen är högst närvarande.