Nordens två största insjöar
Vänern är Sveriges och Europeiska unionens största insjö med en yta på 5 km² och volymen km³. Den ligger 44 meter över havet. Vänern är även den tredje största insjön i Europa , efter Ladoga och Onega , och på e plats i världen. Sjöns namn Væni i avskrifter från talet , Lacus Wener i dokument från [ 2 ] anses komma från fornsvenskans vænir , med kopplingar till orden vån 'förhoppning' och vän 'förtroendeingivande', 'vacker'.
En annan möjlighet är att vænir hör ihop med ett gammalt noanamn på Göta älv , Van 'förhoppningen'. Namnet har alltid grav accent accent 2 i landskapen runt Vänern, men ofta akut accent accent 1 annorstädes. Vänern ligger mellan landskapen Dalsland i väst, Värmland i norr och Västergötland i söder. Ytterligare tre kommuner har strandlinje längs Vänern utan att kommunsätet är vid stranden.
Det gäller Götene , Grästorp och Mellerud.
Historiskt sett delades Vänern mellan tre län, men sedan och sammanslagningen mellan de västgötska länen är Värmlands län och Västra Götalands län de två län som sjön delas mellan. Sjöns medeldjup är 27 meter och största djupet ligger på meter. Vänern delas av en skärgård mellan Kållandsö i söder och Värmlandsnäs i norr i en västlig och en östlig del.
Den västra delen av sjön kallas Dalbosjön , och den östra delen kallas Värmlandssjön. Sjön har flera skärgårdar och totalt 22 öar. De största öarna i Vänern är Torsö , Kållandsö och Hammarön.
nordens två största insjöar2
Mindre öar är Brommö , Djurö och Lurö. Att mäta längden på en kust eller strand är vanskligt eftersom mätresultatet är helt avhängigt av skalan på den karta vilken man mäter på, se vidare artikeln En kuststräckas längd. Det innebär att mätvärden för olika sjöar eller kustlinjer är jämförbara endast om de har uppmätts på kartor med samma noggrannhet. Statistiska centralbyrån , som i mätningar utgår från Lantmäteriets vattenmasker i skala , anger Vänerns totala strandlinje till 4 kilometer, varav 1 kilometer är fastlandsstränder och 2 kilometer är ö-stränder.
Enligt en undersökning av Fiskeriverket går den hotade fiskarten asp upp i bland annat Dalbergsån , Lidan , Tidan , Norsälven , Ölman , Byälven , Alsterån och Gullspångsälven för att leka under våren. I Vänern finns över fågelskär där det varje år häckar mer än 30 måsfåglar och tärnor. I skydd av deras kolonier häckar också många andra fåglar — så många som 50 arter har hittats på Vänerns fågelskär i de inventeringar som görs varje år.
Sveriges 15 största sjöar
Fiskmås är vanligast, följd av skrattmås och gråtrut. Därefter kommer fisktärna och silvertärna. Exempel på arter som gärna häckar i skydd av kolonierna är småskrake, storlom och strandskata. Vänerns stränder och fågelskär växer igen i allt snabbare takt vilket utgör ett hot mot fågelarter som är beroende av öppna holmar och skär som häckningsmiljöer.
Sverige: sjöar - Map Quiz Game - Seterra - GeoGuessr
Vänern bildades efter den senaste istiden för omkring 10 år sedan. Landhöjningen gjorde att sjöar som Vänern och Vättern skars av från havet. Den tidigare förbindelsen med havet innebär att det idag finns arter i Vänern som normalt inte lever ut hela sin livscykel i sötvatten, till exempel vänerlax. Vänern var efter sin tillkomst betydligt större än i dag, vilket beror på att landhöjningen är större i norr än vid utloppet i söder, och därför drar sig de norra stränderna tillbaka med tiden.
Många platta områden i Värmland, Dalsland och Västergötland låg under den så kallade Storvänerns yta. Trafiken på Vänern karakteriserades historiskt dels av småskalig bondeseglation , dels av storskalig sjöfart med vänerkulturens förbindelser till Bergslagen , och därigenom till Mälardalen. På grund av frånvaron av städer på medeltiden förutom Lidköping dominerades trafiken helt av allmogeseglationen.
Men efter städernas tillkomst fortsatte bondeseglationen på grund av städernas inbördes konkurrensförhållande. Bondeseglation och småredandet tar bara fart i lämpliga konkurrenser eller nischer inom den samtida ekonomin. Ibland ligger den maritima erfarenheten latent.