Otränad diafragma
När vi blir äldre försämras muskelcellernas funktion på flera sätt. Men det finns hopp. Med träning kan man få även gamla och trötta muskelceller att rycka upp sig och prestera bättre. När vi springer till bussen eller lyfter tunga matkassar så gör vi det med hjälp av några av våra omkring skelettmuskler. De har ett otacksamt jobb, de flesta av oss använder dem för lite men förväntar oss att de plötsligt ska ställa upp när vi behöver dem.
Det är först när musklerna fungerar sämre, och värker eller inte ger oss den kraft vi vill ha, som vi blir uppmärksamma på att de finns där i bålen, armarna och benen. Än mer sällan funderar vi över de muskler som arbetar dygnet runt för att hålla oss vid liv.
Om Diafragman - mycket mer än bara andning
Hjärtmuskelns rytmiska sammandragningar sker helt utan viljemässig kontroll. Det gäller även tarmens muskelarbete för att ta hand om maten vi har ätit. Andningsmusklerna styrs av signaler från andningscentrum i förlängda märgen men vi kan också påverka dem med vår vilja. Varje muskelgrupp är anpassad för sin unika uppgift. Ändtarmens innehåll hålls avskilt från omvärlden med hjälp av en ringformad muskel som ständigt är kontraherad utom när vi tömmer tarmen.
Sådana så kallade sfinktrar finns även i till exempel matstrupen och ögat. Länge var det bara skelettmusklerna som vi människor kände till. Många ligger strax under huden och är lätta att se och fascineras av. På talet började läkarna forska på muskler för att försöka förstå hur de styrs och vad som egentligen händer när de drar ihop sig. Musklerna gör så mycket mera än att dra ihop sig på order från hjärnan.
SÅ ÖVAR DU DIAFRAGMAN – 3 HIMLA BRA ÖVNINGAR - snacka sunt
En stor del av kroppens ämnesomsättning sker där och muskelcellerna producerar en rad olika proteiner som har stor betydelse för kroppens funktion, både lokalt och generellt. Muskelcellerna är också involverade i regleringen av vår kroppstemperatur. Muskelstyrkan är som störst i årsåldern och den som tränar kan öka den väsentligt. Men många studier har visat att människor svarar olika bra på träning.
SÅ ÖVAR DU DIAFRAGMAN – 3 HIMLA BRA ÖVNINGAR
Uthållighetsträning pressar kroppens förmåga att utnyttja syre men det finns stora skillnader mellan olika individers förmåga att förbättra sin kondition. Det samma gäller styrketräning för att bygga upp muskelstyrkan. Det beror troligen på en kombination av hur kroppen är byggd och dess förmåga att reagera på de signaler den får när man tränar, säger Thomas Gustafsson , professor i klinisk fysiologi vid institutionen för laboratoriemedicin , Karolinska Institutet.
Hos de flesta människor är musklerna ganska oförändrade upp till årsåldern. Därefter minskar muskelstyrkan markant hos dem som inte tränar.
Diafragma andningsövningar och tekniker
Särskilt stora muskler, som lårmuskulaturen, förlorar styrka. Om man inte tränar efter årsåldern hamnar man lätt i en ond spiral. När muskelstyrkan minskar så rör man sig mindre och det leder till att man blir ännu svagare. När den åldrande muskeln blir svagare så beror det på att en lång rad funktioner i cellen och dess omgivning fungerar allt sämre.
Nervimpulserna från hjärnan försämras och en del celler tappar kontakten helt. Aktiviteten i de gener som styr mitokondriernas arbete minskar och många viktiga proteiner förändras så att de inte fungerar lika bra. Muskelcellernas åldrande påverkas också i hög grad av vad som händer i andra delar av kroppen. Forskare på Karolinska Institutet studerar vad som sker i muskelcellerna hos människor som drabbas av sjukdomar där skelettmuskulaturen är involverad.
En sådan sjukdom är hjärtsvikt. När hjärtat pumpar sämre skapar det en stress för kroppen som strävar efter att upprätthålla blodförsörjningen i vävnaderna och hålla uppe blodtrycket.