Rättsfall offentlighetsprincipen
Offentlighetsprincipen består i Skandinavien av principen att alla ska ha rätt att ta del av allmänna handlingar som inte är sekretessbelagda och rätten att närvara vid domstolsförhandlingar och beslutande politiska sammanträden förhandlingsoffentligheten.
Offentlighetsprincipen och sekretess – kortfattat om lagstiftningen
I allmänhet syftar offentlighetsprincipen emellertid på handlingsoffentligheten. Liknande lagar finns i fler än 70 länder, varav 19 länders lagstiftning även innefattar privata aktörer. Bland de senare återfinns bl. Offentlighetsprincipen har funnits i Sverige sedan och regleras i Sverige i grundlag, i tryckfrihetsförordningen TF. Rätten att ta del av handlingar har länge haft en stark koppling till tryckfriheten, och inledningsvis var syftet att myndigheternas handlingar skulle kunna tryckas och därmed offentliggöras.
Handlingsoffentlighet har uttryckligen funnits i de tryckfrihetsförordningar som tillkom , , , och , och torde även ha tillämpats under tiden års tryckfrihetsförordning gällde. Inte heller vid Gustav III:s statskupp avskaffades offentlighetsprincipen i praktiken, även om års tryckfrihetsförordning upphörde, och Gustav III beslutade uttryckligen att handlingar i mål mellan enskilda i Justitierevisionen skulle lämnas ut till den som ville trycka sådana.
Under en period reglerades principen endast i års regeringsform , i 86 §. Sekretessbestämmelser förekom i äldre tryckfrihetsförordningar och även Kungl. Maj:t beslutade att handlingar inte fick lämnas ut. I TF 2 kap. Med allmän handling menas varje handling t. En handling är förvarad om myndigheten har tillgång till informationen, tekniskt eller praktiskt.
En handling blir "upprättad" genom att expedieras till någon utanför myndigheten och med "utanför myndigheten" avses även självständiga verksamhetsgrenar inom samma myndighet. Om handlingen inte ska expedieras blir den allmän om den finns kvar i ärendet när detta har slutbehandlats. En handling, som inte expedieras och som inte tillhör ett ärende, blir allmän när den färdigställts.
Detta blir offentligt
När man avgör om en handling är färdigställd eller inte kan man beakta bl. Vissa särskilda regler finns - exempelvis är anteckningar i ett diarium eller någon annan form av löpande kronologisk förteckning allmänna handlingar, trots att förteckningen inte har fått sin slutliga form. Handlingar som är utkast och som skapas medan en myndighet förbereder ett avgörande av ett ärende "minnesanteckningar" blir i regel inte allmänna.
Om sådant material arkiveras eller skickas till annan myndighet, blir det genast allmän handling.
Offentlighetsprincipen
Offentlighetsprincipen är till för att allmänheten ska ha god insyn i och kunna utöva medborgerlig kontroll över myndigheternas agerande. Den ger dock inte offentlighet åt allt myndighetsarbete. Så är till exempel styrelsers och arbetande kommittéers överläggningar som regel inte offentliga. Viktigt är också att skilja mellan allmän handling och offentlig handling : en allmän handling alltså en handling som är förvarad, inkommen till eller upprättad hos myndigheten behöver inte samtidigt vara offentlig.
För att en handling skall vara offentlig krävs 1 att den är en allmän handling och 2 att den inte är sekretessbelagd. Så till exempel är en sjukhusjournal en allmän handling men inte en offentlig handling. Vem som helst kan alltså inte få tillgång till den, utan en sekretessprövning görs enligt 25 kap. Till skydd för vissa enskilda och allmänna intressen finns, som ovan har nämnts, preciserade begränsningar av offentligheten angivna i offentlighets- och sekretesslagen tidigare Sekretesslagen.
Utlämnande av allmän handling i strid mot bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen kan räknas som brott mot tystnadsplikt enligt brottsbalken. Brottet kallas "oriktigt utlämnande av en allmän handling som inte är tillgänglig för var och en" om handlingen har lämnats ut för att publiceras i en tryckt skrift. Offentlighetsprincipen begränsas också i praktiken av att allmänna handlingar får gallras bort enligt föreskrifter i lagar och förordningar, eller enligt beslut av riksarkivet.
Huvudprincipen för gallring är att informationsvärdet av handlingarna ska vara avgörande, men även ekonomiska skäl vägs in. Stora serier av handlingar med få intressanta uppgifter kan därför gallras bort för att arkivkostnaden bedöms för hög i förhållande till allmännyttan. Vissa handlingar, såsom reklam, kan gallras bort omgående.
Det finns två sätt att ta del av allmänna och offentliga handlingar.