Sömnsvårigheter efter förlossning
Det är helt normalt att i perioder ha problem med sömnen.
Insomni i samband med förlossning
Det kan bero på yttre faktorer, som till exempel att du jobbar i skift, har jetlag eller är småbarnsförälder och ofta blir väckt. Stress och olika psykiska besvär kan också göra det svårare att somna och att sova hela natten. Dessutom finns ett antal sömnstörningar som på olika sätt orsakar förändringar i hur du sover. Sömnproblem kan yttra sig på flera sätt. Sömnlöshet - eller insomni, som är den medicinska termen - är det vi oftast syftar på när vi säger att vi sover dåligt.
Det innebär att du får för lite sömn på grund av att du har svårt att somna på kvällen, ofta vaknar på natten, eller vaknar för tidigt på morgonen och har svårt att somna om. Sömnlöshet som inte beror på yttre faktorer, eller något underliggande tillstånd, kallas för primär insomni. Du kan också ha sömnproblem i form av försämrad sömn, till exempel på grund av snarkning och sömnapné , mardrömmar, eller ofrivilliga ryckningar och rörelser under sömnen.
Kroppen efter förlossning – vanliga besvär, frågor och funderingar
Narkolepsi är en annan form av sömnstörning, som orsakar sömnsvårigheter nattetid och stor sömnighet dagtid. De flesta vuxna behöver sova ungefär 7 till 8 timmar per natt, men det kan variera mellan 6 och 9 timmar. När du sover bearbetar hjärnan information, vilket är viktigt för långtidsminne, koncentration och inlärning. Även kroppen behöver sömn för att återhämta sig.
Under sömnen går puls och blodtryck ner, och immunförsvaret arbetar för att reparera skador och motverka infektioner. Om du inte har 8 timmars sammanhängande sömn varje natt behöver det dock inte betyda att du har sömnproblem. Det avgörande är hur du mår när du är vaken, och om du upplever symptom på sömnbrist.
Ljus - både skärmljus och annat starkt ljus i omgivningen - kan störa din naturliga dygnsrytm och hämma frisättningen av melatonin. Melatonin är det hormon som gör att du blir trött och vill sova, och det frisätts framför allt under den mörka delen av dygnet.
Ursäkta besväret
Ljud i form av buller från omgivningen, eller en snarkande partner, påverkar sömnen negativt. Ljudet kan dels göra det svårare att somna, och dels påverka sömnkvaliteten. Om du har det för varmt när du ska sova har hjärnan svårt att varva ner. Kroppstemperaturen behöver nämligen sjunka för att du ska kunna somna. Även om du känner dig mer avslappnad och sömnig när du har druckit alkohol har det en negativ inverkan på sömnen.
Du sover ytligare och har en sämre sömnkvalitet efter att du har druckit.
Sömnproblem
Du kan också ha lättare för att snarka. Nikotin och koffein motverkar trötthet. En del märker att de har svårt att somna efter att ha druckit kaffe sent på dagen, och rökare och snusare drabbas oftare av sömnproblem än andra. Högintensiv aktivitet före läggdags. Hård träning sent på kvällen kan både höja din kroppstemperatur och ge en frisättning av endorfiner och adrenalin, som har en uppiggande effekt.
Många får problem med sömnen i klimakteriet. Sömnen blir ytligare och oroligare, och klimakteriebesvär kan även ge svettningar nattetid som gör det svårt att sova gott. Sömnen blir ytligare när vi kommer upp i åren, och det är vanligt att vakna tidigt och inte kunna somna om. Sömnsvårigheter kan orsakas av såväl faktorer i din omgivning som av fysisk sjukdom eller psykiska besvär.
Om ingen underliggande förklaring hittas kallas det för primär insomni. När du har haft problem med sömnen i flera nätter är det också lätt hänt att du hamnar i en ond cirkel, där oro för att inte kunna sova ger en ökad stress, som leder till att du har ännu svårare att sova. Sömnproblem som har pågått i tre månader eller mer anses som kroniska.