Vad betyder reading på svenska
Idag fortsätter jag att skriva om läsning och läsutveckling.
Översättning av text
I förra inlägget skrev jag om ljudande läsning och varför det är centralt att alla barn får explicit stöd i att lära sig att ljuda. Idag vill jag belysa avkodningens betydelse för läsförståelse över tid. Formeln betyder alltså att läsförståelse bara kan uppnås om man BÅDE har avkodnings- och språkförståelseförmåga. Om man brister i språkförståelse t. Idag vill jag sammanfatta en artikel av Lonigan och kollegor som undersökte om the Simple View of Reading fortfarande är en modell som håller spoiler: det gör den!
Det skulle t. Den vidaste definitionen av språkförståelse är att det innefattar all språklig kunskap, dvs. Detta är ett klart vidare begrepp än hörförståelse vilket kan definieras som förståelsen av en uppläst text. Avkodning är däremot relativt lätt att mäta - oftast med hjälp av ordlistor där eleven får läsa ord eller nonsensord högt. Eftersom man inte läser orden i ett sammanhang så måste man förlita sig på att man kan känna igen ordet, eller att man kan ljuda sig igenom ordet.
Det tidigare forskning har visat är dock att ordavkodningsförmåga och ordförråd är relaterade mer om detta nedan.
Vad ville då Lonigan och kollegor göra för nytt i sin studie? Jo, de ville undersöka SVR genom att använda en så kallad latent variabel-analys, där man istället för att bara använda ett mått för avkodning, ett mått för språkförståelse och ett mått för läsförståelse använder flera mått för varje variabel. Använder man en särskild statistisk metod så kan man få fram mer allmängiltiga resultat och se hur olika förmågor hänger samman.
De ville med sina analyser svara på följande frågor:. Hur mycket variation i läsförståelse kan avkodningsförmåga och språkförståelse förklara? Hur nära hänger avkodningsförmåga och språklig förmåga samman, dvs.
Vad är översättningen av "reading" på Svenska?
Eftersom det var enormt många tester som ingick se nedan så gjorde inte alla barn alla tester, utan de använde en särskild experimentell design som betyder att man ser till att olika testresultat från olika barn saknas helt slumpmässigt vilket gör att de statistiska slutsatserna fortfarande gäller. Alla barnen träffade en experimentledare individuellt över flera minuterstillfällen.
Ordavkodning: tre olika standardiserade tester som alla gick ut på att läsa riktiga ord från listor så snabbt och så rätt som möjligt. Ordförråd: tre olika standardiserade tester prövade impressivt ordförråd dvs eleven ska matcha ett hört ord till en bild och tre olika standardiserade tester prövade expressivt ordförråd dvs eleven får se en bild och ska säga ordet.
Dessutom användes ytterligare tre tester för att pröva ordförrådets djup, där eleverna får säga motsatsord, ge definitioner som poängsätts och para samman ord.
Vad är översättningen av "shallow" på Svenska?
Sammanlagt var det alltså nio olika tester! Grammatik: tre olika standardiserade tester prövade grammatisk förståelse, och tre till fyra olika tester användes för att pröva förmågan att formulera meningar grammatiskt korrekt eller använda grammatiska ändelser korrekt. Totalt var det sex till sju tester som prövade grammatisk förståelse och uttrycksförmåga.
Hörförståelse: Totalt tre olika tester användes för att pröva hörförståelse: en uppgift som handlade om att följa instruktioner och två som handlade om att lyssna och svara på frågor till upplästa texter av olika längd. Läsförståelse: tre olika läsförståelsetester användes. Två var högläsningstester och ett var ett tystläsningstest. I den första analysen tog forskarna resultaten från de 20 testerna och undersökte vilka av testerna som hörde mest samman en så kallad faktoranalys.
De kom fram till att den bästa modellen var en där avkodningstesterna och läsförståelsetesterna bildade var sin faktor, och där språkförståelse delades upp i två: ordförrådstesterna bildade en faktor och grammatik och hörförståelse bildade en faktor. Om man jämförde resultaten från elever i årskurs tre, fyra och fem så såg man att avkodning var viktigare förklarade mer variation för läsförståelse i årskurs 3 än i årskurs 5, och att i årskurs 4 och årskurs 5 så var språkförmåga en viktigare faktor än avkodningsförmåga, men inte i årskurs 3.
The Simple View of Reading är vad logopeder utgår från när vi utreder läs- och skrivsvårigheter Slof, , och det är också därför en grundläggande språklig utredning ingår i alla läs- och skrivutredningar i riktlinjerna står det att elevens ordförråd, grammatik uttryck och förståelse , hörförståelse samt berättandeförmåga ska testas, och att dessa tester ska följas upp med fler tester inom språklig förmåga om den första testningen indikerar svårigheter.
Om nu Simple View of Reading stämmer - hur kommer det då sig att avkodning och språkförståelse ändå hängde så tätt samman? Det visar väl att avkodning och språk INTE är två separata förmågor? En möjlig förklaring som Lonigan och kollegor tar upp är att deras studie bara mätte avkodning av riktiga ord inte nonsensord som kräver ljudande läsning.