torhub.pages.dev


Rättspraxis publicering

Svensk rättspraxis

Svensk och EU-domstolens rättspraxis i internationell privat- och processrätt — Denna rättsfallsöversikt utgör en fortsättning på den föregående redogör elsen för EU-domstolens och svenska rättsfall inom ämnesområdet inter nationell privat- och processrätt under åren och se SvJT s. Översikten syftar till att omfatta åren och , men förseningar i vissa rättsfallsseriers publikation kan medföra att några få avgöranden meddelade före års utgång inte kommer att behandlas förrän i nästa rättsfallsöversikt.

Framställningen begränsas till avgöran denas internationellt privat- och processrättsliga frågeställningar, vilket gör att andra aspekter, hur intressanta de än må vara, lämnas åsido. För att kunna framställa den behandlade rättsfrågan inom det mycket begränsade utrymme som står till förfogande har jag vidare stundom tvingats att även i övriga avseenden göra vissa förenklingar rörande såväl de faktiska om ständigheterna som parternas och domstolarnas argumentation.

Innehållsförteckning 1 Allmänna problem 2 Personalstatut och personrätt 3 Äktenskaps ingående och upplösning 4 Äktenskaps rättsverkningar 5 Föräldraskap, vårdnad och underhåll 6 Successionsrätt 7 Tillämplig lag för avtalsförpliktelser 8 Tillämplig lag för utomkontraktuella förpliktelser 9 Domsrätt i förmögenhetsrättsliga mål 10 Erkännande och verkställighet av utländska avgöranden 11 Summariska processformer 12 Utlänningars processuella ställning 13 Insolvensrätt 14 Skiljemannarätt 15 Gränsöverskridande delgivning.

HD uttalade i detta sammanhang att innehållet av svensk ordre public förändras över tid och i takt med att de etiska värderingar och normer som ligger till grund för den. Avgörandena beskrivs närmare i av snitt 5 nedan. EU-domstolens dom den 16 juli i saken JE v. Förord ningen är inte tillämplig i Sverige, men domen är icke desto mindre av visst intresse här.

Förordningens artikel 10 stadgar att om den en ligt dess övriga artiklar fastställda tillämpliga lagen saknar bestäm melser om äktenskapsskillnad, så ska domstolslandets lag tillämpas i stället.

Swedish Law and Legal Materials - Globalex

En rumänsk domstol noterade att den enligt förordningens tillämpliga italienska rätten visserligen innehöll regler om äktenskaps skillnad, men att dessa krävde att skilsmässan föregicks av domstols beslut om hemskillnad och en minst treårig separation. Rumänsk rätt känner inte något förfarande om hemskillnad och domstolen vände sig därför till EU-domstolen med frågan om huruvida man i detta läge inte ska använda sig av artikel 10 och tillämpa rumänsk rätt.

  • Hfd avgöranden Vad är ?
  • Vad är prejudikat I enlighet med domstolens och tribunalens rättegångsregler ska en rättsfallssamling publiceras på europeiska unionens officiella språk.
  • Nytt juridiskt arkiv Skriva referenser - Guider till andra vanliga referensstilar som APA, Harvard Källkritik - undersök om den information du hittar i olika källor är sannolik, trovärdig och går att lita på.
  • Högsta förvaltningsdomstolen Rättspraxis är tidigare domar från högre domstolar och vissa myndigheter.


  • rättspraxis publicering


  • EU domstolen besvarade frågan nekande eftersom artikel 10 förutsätter att den tillämpliga lagen helt saknar bestämmelser om äktenskaps skillnad. Den rumänska domstolen ska enligt EU-domstolen tillämpa italiensk rätt och, i avsaknad av möjlighet att besluta om hemskillnad, kontrollera att de materiella hemskillnadsvillkor som föreskrivs i den tillämpliga italienska rätten är uppfyllda. I detta fall var det den tillämpliga italienska rättens krav på ett föregående hemskillnads beslut som fick anpassas för att möjliggöra en skilsmässoförfarande i Rumänien, samtidigt som den rumänska domstolens sakprövning skulle anpassas för att kompensera detta.

    Ett par månader efter talans väckande upplöstes bolaget i England, varmed det enligt engelsk rätt förlorade förmågan att vara part i rättegång. Tingsrätten avvisade därför arbetstagarens talan. Arbetsdomstolen noterade att. SvJT Svensk och EU-domstolens rättspraxis i internationell privat- och processrätt — En ligt engelsk rätt, som den tolkats av Arbetsdomstolen, kan ett bolag upplöst genom s.

    Den som anser sig ha ett avtalsförhållande med bolaget el ler rättsligt anspråk på bolaget kan dock hos domstol ansöka om åter registrering och ett återregistrerat bolag kan svara i domstol. En an sökan om att ett engelskt bolag ska återregistreras kan dock inte prö vas av svensk domstol se regeln om exklusiv behörighet i artikel 24 2 i Bryssel Ia-förordningen.

    '+UBGuideName+'

    Detta dilemma löste Arbetsdom stolen genom att återförvisa målet till tingsrätten med instruktionen att arbetstagaren, innan domstolen tar ställning till avvisningsfrågan, ska beredas tillfälle att uppge om han önskar begära att bolaget åter ska registreras och i så fall ges möjlighet att göra det uppenbarligen i England. Frågan om svensk domstols behörighet att pröva en ansökan om anordnande av godmanskap för en årig utländsk kvinna, som sak nade svenskt uppehållstillstånd men sedan ett par år var boende hos sin dotter i Sverige, prövades av Svea hovrätt i RH I motsats till förvaltarskap regleras denna fråga inte uttryckligen i 5 kap.

    Detta gäller dock enligt hovrätten inte specialregeln i 5 kap. Hovrätten ställdes också inför frågan om huruvida den aktuella personen trots att hon saknade uppehållstill stånd kunde anses ha hemvist i Sverige. Hemvist definieras i lagens 7 kap.

    EG/EU-domstolens och svensk rättspraxis i internationell

    NJA s. Skyldigheten att genom UD kolla att förmynderskap inte kommer att anordnas i utlänningens hemland synes ha blivit ob solet, se SOU s. I Patent- och marknadsöverdomstolens dom den 16 mars mål PMT blev ställföreträdaransvaret avseende en brittisk juridisk person inte prövat som en associationsrättslig fråga utan som en fråga om utomkontraktuellt ansvar se närmare i avsnitt 8 nedan.

    Domstolen bekräftade i samma mål också att litispendens enligt Bryssel II-förordningens arti kel 19 kan föreligga när det väcks en talan om hemskillnad i den ena och en talan om äktenskapsskillnad i den andra medlemsstaten. EU-domstolens slutsatser den 3 oktober i saken OF v. Artikel 3 1 b i Bryssel II-förordningen ger behörighet att pröva frågor om äkten skapsskillnad till bl.